Barnens dag

 I dag, lördag, firas barnens dag här i Thailand. Precis som det brukar eller i vart fall brukade vara även i Sverige, är en av de största begivenheterna att de militära enheterna har uppvisning och ”öppet hus”. Bland annat har flygvapnet i dag haft uppvisning med JAS Gripen. Thailand är ju ett av de få länder som köpt planet och har, vad jag förstått, option på ytterligare sex. Men nog kan jag tycka att det är lite konstig familjeunderhållning, oavsett var det är. ”Kom här barn skall ni få se vilka fina saker vi har för att ta ihjäl folk med.” Som väl är så fanns det även andra mer barnvänliga alternativ. Detta till trots tillbringade det här barnet en del av dagen hos flygvapnet, dock med den något fredligare sysslan att träna golf på drivingrangen. 

I utländsk, såväl som inhemsk media har det rapporterats om en antagen terroristattack mot Bangkok under dagen. Det är USA som hävdat att en Islamistisk grupp planerat det hela. Nu på eftermiddagen rapporterade Bangkok Post att det, enligt en högt upsatt polischef, inte kommer att bli något. Islamisterna har bestämt sig för att avbryta operationen och det känns ju bra, men man undrar onekligen vem som lämnar all information och hur pålitlig den är och då menar jag i alla skeenden. Politisk propaganda från USA eller verkligt hot från Islamister? Sanningen lär vi aldrig få veta. Amerikanarna är dock duktiga på det här med propaganda. När jag var i tonåren, var jag mycket förtjust i att läsa om en kioskromanshjälte, Nick Carter, en slags amerikansk agent 007. Senare visade det sig att böckerna skrevs och utgavs med understöd från CIA, allt i syfte att göra USA populärt och deras fiender för stunden mindre populära. Men det är visst så, i krig och kärlek är allt tillåtet. Nick Carter var, liksom sin föregångare James Bond, en mästare på båda dessa områden. Själv skulle jag nöja mig med lite bättre slag med drivern.