Det gäller att ha stil

Vi är lite lika, labradoren Junior och jag. Båda är vi bleka och lite överviktiga samt lider av dåliga leder. Fast där slutar kanske likheterna för Junior gör något aktivt åt sina problem, han går på spa. En gång i veckan åker han in och kör sitt program. En timma håller han på varje gång. Han simmar tio minuter vilar fem, simmar tio och så håller han på tills timman förlupit. 

När dagens träningspass var över föreslog jag honom att vi kanske kunde ta lite gemensamma promenader hemmavid i stället, enklare och bra för oss båda sa jag. Han tittade på mig, ruskade av sig bassängvattnet mot mina nytvättade kläder och sa, såg du de fyra rottweilerhundarna som gick ut när vi kom? Du menar de som några militärer hade med sig, frågade jag? Livvakter, rättade Junior mig, officerarna är deras livvakter. De här grabbarna bor på slottet, de är hovets hundar. Det finns också några pudlar, jag känner dom givetvis, en av dem har officerstitel. Och du föreslår mig att vi skall sluta upp att åka på spa och gå promenader på gatorna hemma i stället. Vad träffar jag där? Streetdogs, av tvivelaktigt ursprung! Det är problemet med dig, fortsatte Junior, du har ingen stil, okej, du kan klia mig ganska bra det erkänns, men som sagt, du saknar klass. Han skakade av sig de sista dropparna och avslutade med, kom nu jag behöver duscha av mig det här klorvattnet, det kliar något förbaskat och du, försök att sträcka upp dig lite och dra in magen. Tänk lite på stilen för tusan, om inte annat så för min skull.