Gudfadern

Det är dubbelhelg i Thailand den här helgen. Torsdag och fredag är ledig dag for många beroende av att det är Buddhistiska helgdagar. Sedan har vi lördag och söndag. Buddhisthelgen firade vi genom att åka till ett tempel i närheten av Saraburi, ungefär två timmars resa rakt norrut från Bangkok. Här menar man, förklarade Nim, att det finns ett fotavtryck efter Buddhas gudfar bevarat. Jag, som gärna ser mig själv mera som realist än fundamentalist, påpekade att Buddha var indier. De antas ha varit ute på resa, svarade Nim. Självklart, borde jag väl begripit! Varför skulle inte Buddha och hans gudfar ha tagit en tripp till Thailand för sådär en 2500 år sedan. Fotavtrycket i klippan hade man byggt en tempelbyggnad över och säga vad man vill, men gudfadern gick nog inte av för hackor, väl 1,5 meter från häl till tåspets. Han hade varit en tillgång i vilken OS-trupp som helst i dessa dagar, möjligen stavhopp undantaget, är inte säker på att materialet i staven skulle hålla.

Efter att vi beskådat fotavtrycket gick vi och ställde oss att vänta på processionen som bestod av en guldfärgad staty som transporterades mycket mycket sakta på en blomsterklädd pickup. Därefter kom munkar som skänktes blommor, rokelse och sedlar. Vissa av de som kommit för att beskåda hade vattenflaskor och tvättade munkarnas fötter. Naturligtvis kunde inte munkarna bära omkring alla blommor så de kastades raskt upp på en lastbil som kom körande några meter efter munkarna och direkt efter lastbilen gick en grupp med kvinnor och sopade upp resterna som lades i en sopbil, som kom någon meter efter kvinnorna. En häpnadsväckande effektivitet var det än inträffat. Nu var det i Thailand och jag blev stum av förundran.

Vi avslutar dagens ämne med att återvända till den storfotade gudfadern. Det ar nämligen han vi har att tacka for att det är dubbelhelg. Enligt sägnen var bönderna inte helt förtjusta i att munkarna var ute och tiggde mat vid den här tidpunkten på året. De var många och de trampade ner risskörden. Bönderna vände sig till gudfadern med sina bekymmer och han bestämde, på stående fot, att munkarna, från den första helgen i augusti och tre månader framåt, inte fick lämna templet. Det är alltså det dagens dubbelhelg firar, men inte som jag trodde, att det var tre munkfria månader man firade, nej, man firade för att ge munkarna mat så de skulle klara sig den tid de var instängda i templet. Den här tremånaders-regeln har munkarna skippat för länge sedan, men fördelarna av den drar man fortfarande nytta av.

P.S. Den kristna helgen firar vi väldigt profant, med golf på förmiddagen, därefter middag med starka drycker på kvällen. Det hela avslutas med kortspel om pengar. D.S.