Trädfällning

Som jag nämnt tidigare var det flera stora träd som dog under översvämningen. Speciellt ett av dem har oroat mig mycket. Det är högt, cirka 13 meter och står väldigt illa till, mitt emellan de två husen, med bara någon meters mellanrum på var sida. Bakom trädet, cirka fem meter bort är lillstugan med tvättstuga och maidenroom och på framsidan, i stort sett i grenverket går elledningarna. Vi kontaktade kommunens parkenhet, men de var inte intresserade trots att vi erbjöd en rejäl slant. Sedan kontaktade vi en privat trädfällningsfirma som åtog sig uppdraget. Men de kom aldrig! Det har nu gått mer än två månader sen de skulle påbörja arbetet och jag hade för länge sedan gett upp hoppet och länge tjatat på Nim att hon skulle kontakta någon mer seriös firma innan trädet blåste ner. Så i morse ringde trädfällaren som aldrig kommit och sa att nu var han på väg. Förra jobbet hade tagit längre tid än han trott att det skulle göra. Visst, två månader längre! Tur för den som betalar att de jobbar mot fast avgift.

När jag några timmar senare stod ute på gatan fick jag se en orange lastbil, med arbetskorg monterad på kranen, komma åkandes. Ja, kanske det kan gå med den, han jag tänka innan den försvann vidare nerför matarleden. Fem minuter senare kom en pickup med en stege liggande på flaket. Det var våra trädfällare. Tre man och en kvinna, utrustade med en bambustege, två handsågar, ett rep och en manchete. Det här går aldrig tänkte jag. Efter att ha inspekterat och diskuterat vad som skulle göras satte de igång. Stegen restes mot trädet och äldsta mannen, gott och väl 60 år, klättrade upp och började såga grenar. Kvinnan tog hand om de kapade grenarna och sågade dem till mindre enheter nere på marken, medan de två yngre männen satt och rökte, fast ibland höll de i repet som användes för att fira ner de större avsågade grenarna. När det var dags att ta kväller var trädet nere på ungefär halva sin forna längd och mina farhågor hade nästan kommit på skam, men bara nästan. En av de stora grenarna föll över elledningarna och slet sönder plankan isolatorerna var fastskruvade i så att ledningen blev hängandes i just ingenting. Det hela lagades provisoriskt genom att binda fast ledningarna till taket och varför lägga ner mer arbete på den biten, större delen av trädet återstår ju att fälla och då kanske alla ledningarna rycks bort. Om än bara lite, så finns det hos mig ändock en bävan för hur morgondagens arbete skall sluta.