Kvällsserenad

Man kan höra dem, grodorna, som en varning för analkande regn. Det börjar med någon enstaka ungefär en timma innan regnet börjar. Sedan, efter regnet, utbrister de i en gemensam kör. Det är hannarna som ropar efter honor. Jag vet inte riktigt vad de säger, men antar att det är någon variant av det vanliga. - Jag är störst, bäst och vackrast, kom till mig och din lycka skall bli fullständig. Imponerande är det i vilket fall. Jag skulle gärna vilja se dem, där de sitter och blåser upp sig, men det är omöjligt. Kommer jag närmre än några meter från dem tystnar de tvärt. Och var håller de hus annars? Det här är ju trots allt inte någon liten tjärn ute i ödemarken, utan mitt i en mångmiljonstad. Visst, det händer att man ser någon i veckan kanske, men det här måste ju vara massor. De jag sett är ganska små, 3 - 5 centimeter. Fascinerande att de kan frambringa sådant ljud. Samtidigt sänder man en tacksamhetens tanke till moder Natur som gjort att vi, deras mänskliga bröder, nöjer oss med att bröla när det är sportevenemang och på en och annan fest.